Isolering

Ångesten börjar infinna sig i min kropp, på måndag börjar isoleringen. 9 veckors praktik i Lysekil och toppat med tokplugg. Tid till annat finns inte framöver. Det är det som känns mest, att jag fram till jul (!) kommer att få gå under jorden. Praktik, kliniska examinationer, sluttentamen och studieuppgifter... Arrivederci, förbereder instigning i bubblan. 
Jag har tur som kan övernatta i Lysekil de dagarna jag börjar tidigt, då pendlingen tar dryga två timmar en väg. Så jag kommer med andra ord att få flytta dit.
 
Därför tar jag nu tid att be nära, kära, familj och vänner om ursäkt för att jag inte kommer att vara närvarande på ett tag. Jag kommer antagligen vara trött, grinig, stressad och kanske ledsen. Om/när jag ens har tid att känna efter. Så hata mig inte, ha överseende. När detta är över ska vi jävlar i mig fira. Jag kommer ju ut ur bubblan som Syster Salesjö.